Vi ❥

Uncategorized

Jag och min älsklingsmänniska ❥

 

Hej hjärtan!

Har ni en fin måndag? Jag och Benjamin har haft en jätte mysig dag tillsammans med våra kompisar ❥ Och imorgon står ännu mer mys på schemat med några andra kompisar. Jag älskar verkligen denna tiden. Att ha fått barn och haft möjligheten att vara mammaledig så pass lång tid – det är det absolut bästa som har hänt mig i livet. Det finns inget som går att mäta med det. Jag vill verkligen bara stanna tiden för jag ser inte alls fram emot vad som komma skall i januari. Börja förskola och börja jobba igen, nä fy bubblan. Jag vill bara mysa hela dagarna med mitt lilla hjärta föralltid.

Självklart förstår jag allt det positiva med att barnen får gå på förskola, utvecklingen och lära sig att fungera i grupp med andra barn osv men just nu kan jag inte känna något annat än ångest när jag tänker på det. Ren och skär ångest. Tanken på att vara ifrån Benjamin så många timmar varje dag (ska jobba 75% men tycker ändå det är länge) och att han inte ska få ha sin mamma eller pappa hos sig när han är ledsen eller när han ska sova middag. Herregud vad jobbigt det känns i hjärtat. Jag förstår att många av er säkert tycker att jag är tramsig men jag kan inte hjälpa hur jag känner. Det kommer förhoppningsvis gå väldigt bra och troligtvis kommer det kännas lite lättare när vi väl är inne i det men just nu vill jag som sagt bara stanna tiden.

Det som tröstar mig lite är att jag förhoppningsvis får uppleva en mammaledighet till inom några år och då får jag ju även mer tid tillsammans med Benjamin igen ❥

Älskar ihjäl mig i min lilla minimänniska.

Om ni har några tips på vad man ska tänka på inför förskolestarten så kommentera gärna. Allt från hur man ska hantera sina känslor till vad dem behöver för kläder osv… hit me!

 

Vi har varit lite ledsna ❥

Uncategorized

Mammas hjärta i ny fin outfit ❥ Koftan är i 100% kashmir och kommer från Zara, helt underbar! Även de stickade leggingsen kommer från Zara. Kängorna i mocka kommer från Angulus och dem har vi hittat på bästa Gladerollinger. Pik’en under kommer från Ralph Lauren, Babyshop. Ljuvlig höstoutfit tycker jag, älskar stickat och kashmir.

 

 

Hej hjärtan!

Vi har varit lite nere i några dagar nu… Benjamin kommer inte komma in på någon av de förskolorna vi har ansökt om. Vårt första val är den förskolan som hans kusin Stella går på och där är vi köplats 25. Vårt andraval köplats 46, vårt tredje val köplats 45 och vårt fjärde val köplats 33. Ja, ni förstår ju – helt körda är vi med andra ord. Det känns så tungt. Jag tycker redan det känns jätte jobbigt att lämna ifrån mig mitt barn halva dagarna när man är van att umgås 24/7 och att då dessutom kanske hamna på något ställe där det inte alls känns bra, det gör mig helt förkrossad. Jag pratade med kommunen 3 gånger igår och gjorde om lite i vår ansökan. Tog bort några av de valen som känns helt omöjliga och la till några nya där det kanske finns lite bättre chans. På de ställena står vi nu i köplats 11 respektive 10 respektive 31. Så vi håller tummarna för de där vi står som 11 och 10. Känns fortfarande väldigt långt bort att vi kommer in på någon av dem men vi håller tummarna för ett litet mirakel här närmsta tiden. Annars kommer kommunen placera oss på någon förskola där det finns plats och då kan vi hamna varsomhelst i hela stan (även om dem försöker hitta ett så nära hemmet som möjligt). Känns så jobbigt att inte veta. Det är så snart, bara 2 månader kvar och just nu är allt så ovisst.

Tydligen är Ramlösa och Gustavslund, som området intill heter, extremt populärt för tillfället. Det flyttar in massor av barnfamiljer hela tiden och dem hinner inte bygga nya förskolor i samma takt så tydligen är det oerhört svårt i dessa områden att få plats. Är det någon som varit med om något liknande? Där det kanske har löst sig bra till slut ändå? (Eller kanske inte?) Dela gärna med er isåfall, känner att jag behöver lite stöd i detta. Det känns så tufft. Många kanske tycker att jag är tramsig som gör så stor sak av detta. Det finns ju värre saker liksom, och absolut – självklart gör det de men i min situation just nu så känns detta jätte jobbigt och jag tänker tillåta mig själv att känna så.

Idag ska vi iallafall försöka ha en riktigt mysig lördag. Jag fick lite sovmorgon imorse och vaknade vid 8 av att mina älsklingar hade förberett en stor mumsig frukost och tänt massa ljus. Bäst är dem! Sen har vi bara myst hela förmiddagen och nu sover Benjamin och vi ska äta lite lunch sen blir det till att hitta på nåt riktigt mysigt resten av dagen, någon liten utflykt får det nog bli, och ikväll – god mat och Så mycket bättre. Vad hittar ni på idag?

 

KRAMAR

 

Liten älskling 15 månader idag ♡

Uncategorized

Min lille älskling sover middag i ny ljuvlig pyjamas och filt från Konges slöjd. Sååå underbart fint! Pyjamasen har vi köpt på danska sidan luksusbaby.dk och filten på Butik Linnea ♡

 

 

Hej underbara ni!

Jösses, en hel vecka har gått sedan jag sist tittade in här. Ibland behöver jag en paus och denna veckan som var har varit just en sådan vecka. Istället har vi myst massor, lekt med kompisar och haft det hur underbart som helst ♡

Idag blir mitt underbara hjärta 15 månader. Alltså, förstår ni – 15 månader!!!!! Jag förstår definitivt ingenting. Han låg ju precis i min mage och han var ju precis så där alldeles liten och nykläckt och vägde 3520 gram. Nu springer han runt här hemma som en alldeles egen liten person. Världens underbaraste person. Om 3 månader är det dags att kliva in i verkligheten med jobb och förskola och jag känner mig allt annat än redo för det. Alla har hela tiden sagt att “jo men när det väl närmar sig då kommer du känna dig redo och kanske t.o.m längta”…. men nej så är inte fallet här. Långt ifrån. Jag vill bara stanna tiden här och nu och få spendera hela mina dagar med min älskade son. Han har vänt upp och ner på våra liv på det mest fantastiska och underbara sätt man bara kan drömma om. Att denna tiden som mammaledig närmar sig sitt slut gör ont i hela mig och jag vet knappt vart jag ska ta vägen när jag tänker på det. Att ha fått vara hemma mammaledig med Benjamin är det bästa jag varit med om i livet och jag vill verkligen inte att detta ska ta slut.

Jag är dock övertygad om att när det väl är dags så kommer allt bli bra. Vi kommer komma in i nya rutiner och förhoppningsvis kommer han trivas jätte bra på förskolan. Annat är det med mig som kommer sitta på jobbet hela dagarna och längta ihjäl mig efter honom men huvudsaken är att han har det bra. Jag har iallafall fina underbara kollegor att komma tillbaka till så det kommer också bli bra såklart. Jag kommer jobba 75% så det blir ju inte så långa dagar heller. Varken för mig eller Benjamin.

Tacksam till oändligheten är jag för den här tiden och soooom vi ska njuta nu sista tre månaderna innan vi tar oss an verkligheten.

Dagisångest ♡

Uncategorized

Min älskade gosnos ♡

 

 

Jag älskar att spendera mina dagar med min älskade lille gosnos ♡ Det är det bästa jag vet. Och hela hans liv och mina senaste 14 månader så har vi hängt ihop varenda dag och det har varit den bästa tiden i mitt liv. I januari är det dags för honom att börja på dagis och för mig att börja jobba igen. Även om det är ett tag kvar så känns det verkligen att det närmar sig. Tiden går så himla himla fort och när det är dags att börja jobba så har jag varit mammaledig i över 1,5 år. Det är lång tid. Men det känns som några månader bara. Jag fattar inte var tiden har tagit vägen och jag ska verkligen försöka njuta denna sista tiden. Njuta av att få spendera hela dagarna med mitt hjärta och njuta av ledigheten och friheten att kunna ta dagen som den kommer och göra vad man känner för just den dagen. Det är verkligen underbart. Jag ska verkligen försöka njuta till max. Men fast att jag försöker så kan jag inte skjuta undan den känslan av ångest som sköljer över mig emellanåt när jag tänker på att min lille kille ska spendera flera timmar om dagen på dagis varje dag (mån-fre) UTAN mig. Nej, jag vill verkligen inte det. Jag vill vara där han är hela tiden, varje dag, alltid. Hur ska jag klara detta?! Och jag hoppas verkligen att han kommer trivas på dagis för gör han inte det så kommer det ju kännas ännu värre. Känslan att lämna sitt barn som bara står och gråter efter en. Fullständig tortyr! Det vill jag inte vara med om. Vi vet ännu inte vilket dagis vi hamnar på heller. Vi håller tummarna att vi hannar på samma som kusinen Stella går på men det får vi nog veta först om någon månad. Men hoppas det gör vi. Även om hon går på den större avdelningen så hade det ändå känts tryggt att Benjamin hade Stella i samma byggnad. Jag vet att hon hade tagit hand om honom ifall han skulle vara ledsen.

Åh fy, jag kan inte hålla tillbaka tårarna ens när jag skriver detta. Det känns verkligen sååå jobbigt och jag vill bara stanna tiden här och nu. Vara mammaledig föralltid med min älskade lille 1-åring. Han är mitt allt!

Berätta gärna om era dagis-erfarenheter. Alltid skönt att få höra lite hur andra har upplevt det.

Många kramar