Hur det har gått på inskolningen hitintills ♡

Min älsklingsnos i ny ljuvlig pyjamas i pima bomull från Livly. Den är så mjuk och fin och underbar så jag skulle vilja ha en likadan själv ♡

 

 

Hej finisar!

Hoppas ni mår bra? Jag känner mig så förbaskat sliten just nu. Jag tror det är årstiden och vädret i kombination med mycket oro pga inskolningen och stress över att jag nästan inte hinner med någonting för tillfället. (Ska berätta mer om det men det får bli i ett annat inlägg). Hursomhelst så känner jag att en helg på spa hade inte suttit fel alls faktiskt, med massa avkopplande behandlingar och bad i varma källor. Oj så skönt det hade varit. Det blir dock inget spa-ande denna helg men lite avkopppling ska vi förhoppningsvis få till i helgen när vi ska till svärföräldrarna på landet i Blekinge. Det ska bli så mysigt.

Jag skrev ju och berättade häromdagen hur det gick första dagen jag lämnade Benjamin på förskolan i 15 min. Hysteriskt ledsen hela tiden. Igår var det dags för andra lämningen och jag kände mig nervös inombords fast att jag försökte att inte visa honom det. Vi var på förskolan tillsammans i över en timme innan jag lämnade och denna gången var det dags att gå i 30 minuter. Men jag sa till pedagogerna innan jag gick att om han är lika hysteriskt ledsen hela tiden denna gång så vill jag att ni hämtar mig tidigare, och det lovade dem. När det var dags att gå så sa jag igen ”Mamma ska gå nu men jag kommer snart igen. Älskar dig, hejdå” och sen gick jag direkt. Han fick direkt panik och började gråta och skrika och en av pedagogerna lyfte upp honom i famnen och han viftade med armarna och försökte slita sig. Jag satte mig i matsalen med två andra föräldrar och väntade på att dem skulle ropa på mig men det gjorde dem inte. Så efter en halvtimme gick vi tillbaka och jag hörde inget gråt. Pedagogerna berättade att han hade varit otröstlig i ca 10 minuter och försökt ta sig ut därifrån och leta efter mig men efter en stund hade dem satt igång Babblarna på mobilen och då hade barnen börjat dansa och Benjamin hade lugnat ner sig och slutat gråta. Så när jag kom så stod han och tittade på det och var lugn och dem sa att han t.o.m hade dansat lite. Men när han såg mig så sprang han till min famn och släppte inte mig. Helt rödgråten var han men det var iallafall lycka att se att något hade kunnat lugna honom lite åtminstone. Så igår gick vi därifrån med ett leende på läpparna. Känslan av att det åtminstone går åt rätt håll ♡

Idag skulle vi vara där mellan 9.30 – 12.00 och vi skulle äta lunch där tillsammans med barnen. Så när vi kom imorse berättade pedagogerna att idag lämnar vi inte barnen alls eftersom vi skulle äta lunch där och det är upplevelse nog för en och samma dag. Skönt kände jag! Vi sjöng och lekte och allt gick bra men han håller sig väldigt nära mig i princip hela tiden. Vid ett tillfälle skulle en av pedagogerna lyfta upp honom för att visa honom något men då fick han panik och trodde att jag skulle gå. Blev jätte ledsen och skrek och klamrade sig fast i min famn tills han förstod att jag inte skulle gå ♡ Och lunchen är ju inga konstigheter tänkte jag. Benjamin är duktig på att äta och det är ju inte konstigare än att äta någon annanstans än hemma, på restaurang eller så. Men detta blev jätte stort och läskigt för Benjamin. När vi gick till matsalen blev han jätte orolig och ledsen. Bara skrek och grät och ville absolut inte äta. Ville inte ens sitta i stolen utan bara försökte springa därifrån. Vi gick lite fram och tilllbaka, och till sist lyckades jag få honom att sitta ner i mitt knä och fick i honom lite mat. Men han var jätte orolig och stressad hela tiden. Jag var inte alls beredd på den reaktionen men för honom var nog detta superläskigt. Min lilla älskling! Mitt hjärta går sönder. Men efter maten var det dags att åka hem och då var han glad igen och gjorde high five med pedagogerna.

Imorgon ska vi dit mellan kl 8-10 och tanken är nog att vi ska lämna i 1 timme då. Men vi får se hur det går. Jag vill inte stressa honom, han är en väldigt känslig kille och detta måste få gå i hans takt. Om han är lika ledsen imorgon som vid de tidigare lämningarna och om det inte går över så får dem ropa på mig efter en stund. För jag vill inte stressa på detta och göra honom osäker. Det känns inte bra i mitt hjärta.

Håll tummarna för oss imorgon.

5 thoughts on “Hur det har gått på inskolningen hitintills ♡

  1. Hej Marielle!

    Så jobbigt det låter. Tips är att lyssna på lite olika barnpsykologer (Louise Hallin är min favorit).Kan ni så hade jag avvaktat att lämna honom till han är 3 år. Först då förstår barn “mamma jobbar, kommer sen” innan dess (att det succesivt går lättare att lämna) är inte bra för barnen. De första 3 åren är otroligt viktiga och man har igen det när barnen är äldre.
    Det finns ett samband med att låta barnen vara hemma tills de är tre år (på samma sätt som att psykologer förespråkar att de gärna ska samsova med föräldrarna upp till denna ålder) och god psykisk hälsa när de blir äldre.

    Lycka till och gör vad som känns bäst och rätt för er.
    Kram

    1. Tack fina du! Åh ja vad jobbigt det är. Önskar verkligen att vi kunde ha Benjamin hemma helt och hållet tills han är 3 år men svårt med jobb osv. Men vi kommer göra allt för att ha honom hemma så mycket vi bara kan. Vi håller på och försöka ändra om i våra schema osv för att få ihop det så att det blir så korta dagar det bara går. Kramar

  2. Usch vet hur jobbigt det är. Vi hade också en ledsen kille under inskolningen. Jag stressade inte heller, tror att vi höll på i ca två veckor med den. Det är så tufft för mammahjärtat när de är så ledsna vid lämning. Tur att det (oftast) går över fort.

    1. Åh ja så himla tufft 🙁 Vi är snart inne på 4e veckan och fortfarande ledsen men idag hade han lekt litegrann iallafall så lite framsteg. Kramar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *